Endast härstamningsmässigt säkra och i genbank eller sluten stambok registrerade djur är med i nedanstående tabell. Övre gränsen för akut utrotningshot har satts till 100-200 (lite beroende på vilket djurslag det rör sig om och + eller - tendens). Gränsen mellan hotad och inte i fara har satts till 1000 djurindivider. Detta förutsatt att det används rimligt många handjur i förhållande till antalet hondjur, annars blir den effektiva populationen liten och rasen kan då vara hotad även om det totalt sett finns fler än 1000 djur (se även FAO:s hotkategorier längst ner på denna sida).
Som förädlade lantraser ses fjällko (fjällnära undantagen), rödkulla (svensk rödkulla undantagen), lantrasget, pälsfår/gotlandsfår, ryafår, finullsfår, vitt lantrassvin samt standardavlad svensk dvärghöna, standardavlad svensk svarthöna och svensk pälskanin. Dessa raser bevaras inte enligt Lantrasforums målsättning och ingår därför inte i nedanstående tabell.
(Siffrorna är från 2008 och uppdateras årligen i samband med årsrapporteringen till föreningarna)
FAO:s hotkategorier
Olika organisationer har olika kategorier för att beskriva hotläget för en art eller en ras. FAO:s (Food and Agriculture Organization of the United Nations) definitioner är anpassade till globala förhållanden och de är lätta att förstå och använda.
Utdöd:
En ras är utdöd när det inte längre finns en möjlighet att återskapa rasen. Situationen uppkommer när inga handjur eller hondjur i avel finns kvar. I verkligheten kan en ras vara utrotad innan förlusten av det sista levande djuret, gameten eller embryot har försvunnit.
Kritiskt (critical):
Läget för rasen betecknas som kritiskt om det totala antalet honor i avel är 100 eller färre eller om det totala antalet handjur i avel är fem eller färre eller om den totala populationen består av 120 djur eller färre och är minskande och procentandelen av antal honor i avel jämfört med antal handjur i avel är under 80 procent.
Kritiskt- bevarad (critical – maintained):
Kategorin omfattar raser för vilka läget är kritiskt men där aktiva bevarandeprogram finns eller populationen bevaras av kommersiella företag eller forskningsinstitutioner.
Hotad (endangered):
En ras är hotad om det totala antalet hondjur i avel är fler än 100 men högst 1000 eller det totala antalet handjur i avel är minst fem men högst 20 eller om hela populationen består av minst 80 och mest 100 individer och är i ökande och den procentuella fördelningen av honor i avel jämfört med handjur i avel är över 80 % eller hela populationen är fler än 1000 men högst 1200 individer och i minskande och den procentuella fördelningen av honor i avel jämfört med handjur i avel är 80 % eller lägre.
Hotad- bevarad (endangered – maintained):
Till kategorin förs hotade raser för vilka bevarandeprogram finns eller populationen bevaras av kommersiella företag eller forskningsinstitutioner.
Inte i fara (not at risk):
En ras betecknas vara utom fara om ingen av de andra hotkategorierna stämmer på rasen i fråga. Det totala antalet hon- respektive handjur är fler än 1000 respektive 20 eller om den totala populationen är fler än 1200 individer och populationsstorleken ökar.
Förtydligande:
Kategorin inte i fara innebär att det totala antalet hondjur i avel är 1000 eller fler och det totala antalet handjur i avel är 20 eller fler, eller att den totala populationen består av minst 1200 individer och populationsstorleken ökar.
Kategorin hotad-bevarad innebär att det totala antalet hondjur i avel är mellan 100 och 1000 och det totala antalet handjur i avel är mellan 5 och 20, eller att hela populationen består av minst 80 och mest 100 individer och är i ökande och den procentuella fördelningen av honor i avel jämfört med handjur i avel är över 80 % eller hela populationen är fler än 1000 men högst 1200 individer och i minskande och den procentuella fördelningen av honor i avel jämfört med handjur i avel är 80 % eller lägre. Det finns ett bevarandeprogram för rasen eller populationen bevaras av kommersiella företag.
Med bevarandeprogram menas att det finns en långsiktigt hållbar avelsplan för rasen. Av avelsplanen framgår vilka mål som ställts upp på kort respektive lång sikt för att rasen ska bevaras och/eller nyttjas hållbart. Av avelsplanen framgår det hur den genetiska variationen ser ut i populationen. För raser där aveln är helt inriktad på att rädda rasen från utrotning bedrivs aveln så att representationen från så kallade founderdjur är jämnt fördelad i populationen och den genetiska variationen bibehålls.
